Jazzkväll på Art Village

Hoppsan, vad hände här? Vin!!

Torka, torka. "Förlåt, kunde inte hjälpa, men jag tar hand om det själv."

Kinesiska nyåret

Så har vi då firat in det kinesiska nyåret med karneval, fyrverkeri, musik, dans, god mat mm. 

Apans år.

 Apor är intelligenta och hyperaktiva med en humoristisk sida, de är praktiska, nyfikna, observanta och vänliga. De är mycket anpassningsbara och klarar av det mesta, de lyckas slutföra projekt de startat. Men apan är misstänksam och litar inte på människor generellt (utdrag från Thailandsposten).

Någon försökte sej t o m på fågeldansen!

Den vandrande munken

Vi har sett den länge, den enormt store vandrande munken, som står staty. Har sökt efter hans historia, men inte hittat något ännu, men jag söker vidare.

Och nu blev vi äntligen färdiga att ta de 105 trappstegen upp för att komma nära.

En fantastisk utsikt över Hua hin

Han är STOR!

Mäktigt och imponerande.

Nu rustades det för det kinesiska nyåret, apans år, som infaller i helgen.

En lycklig liten tjej

Nya färgrika pussel

och en "ritbräda". Kan inte översätta, men vackert skrivet.

Nattmarknad en lördagkväll.

Efter en drink på "hyllan", där vi också njöt en stund av folkvimlet, tog vi oss till nattmarknaden och åt en supergod middag.

Vårrullar och friterade lökringar

Rocklobster  i ostsås

Grillad lobster med bakad potatis och vitlökssmör

MAHASARAKHAM

Vår thailändska vän Anki frågade oss om vi ville hänga med upp till norra Thailand där hon är född och det ville vi så klart gärna. Tidigt en morgon startade vi med tre bilar och 12 personer och styrde mot norr. Efter några raster för fika och 70 mil hamnade vi i den lilla staden Mahasarakham, checkade in på ett hotell och efter god thaimat stupade vi i säng. Nästa dag bestämde vi oss för att inhandla mat till hela byn där Anki är född och större delen av hennes familj fortfarande bor. Byn låg ca 2 mil från vårt hotell och risodling är den största näringen där. Helt annorlunda natur i norr, nästan bara risfält och knappt en enda palm såg vi. I byn ropades det ut i deras högtalare att gratis mat delades ut i templet och det strömmade till mest kvinnor och barn eftersom männen arbetade på sina fält. Munken välsignade maten och oss alla och läste någon form av bön (tror jag). Vi hjälptes sedan med att dela ut matlådor, vatten och mjölk. Tacksamhet lyste  från de fattiga människorna och det kändes gott i mitt hjärta. Dagen efter var det dags för återfärd mot Huahin och ytterligare ett fint minne med oss hem. Det är så här man också måste uppleva Thailand, långt från exploatering och turism.

Några bilder från byn och resan. Tyvärr inte så bra bilder, tagit med mobilen eftersom min kamera på något underligt sätt hamnat en snabb runda i en murbruksspann.

Fikapaus

Vårt hotell

Detta är Ankis barndomshem

Anki och hennes mamma

De flesta hus i byn står på pålar

En fullt fungerande telefonkiosk

En liten affär finns i byn

Här samlas regnvatten

Hemsnickrad barnsäng

Matlådor, vatten och mjölk

Templet

Mätta och tacksamma

Annorlunda modell på tuctuc

2016

  

Så är det dags att starta i den nya almanackan.